Culture week

Jag får ursäkta mig för min tröghet, men se det som ett tecken på att jag har det bra och enjoying my life här på Nya Zeeland. Jag har snart gått två av fyra terminer på Tuakau Collage, tiden bara flyger iväg. Denna veckan är speciell för det är nämligen culture week då vi har mufti days, när man inte behöver bära uniform, konsert då självaste Matilda Sköld sjöng på svenska, och matdagar från olika kulturer. Smarrigt. Jag och min vän Inge lyckades hitta den roligaste secondhand affären ever, det var ett gammalt par som ägde den och de hjälpte oss att hitta våra fruktansvärt idérika kläder. Jag förvandlades såklart till självaste pocahontas, medans Inge blev en liten gullig asiatisk tant med pinnar i håret. Detta lyckades vi fixa ihop för endast 5 dollar vilket i svenska kronor betyder 25. Uuh så gött. Nu väntar vi bara på att vinna tävlingen också.
Skolan går bra, det är alltid mycket att göra så dagarna går oftast väldigt fort. De dagarna då det regnar och är allmänt grått är däremot lite svårare, att sitta i skolan och veta att man kommer behöva gå hem på den leriga potatis åkern, hoppa över stängsel, säga NEJ till korna så att dom inte kommer för nära, och sedan också tvätta skorna som annars kommer lukta bajs, är inte det roligaste. Vädret här på nordön är så växlande, du kan vara med om alla fyra årstider på en och samma dag, men för det mesta så ligger det runt 15 grader och sol. Att jag nu är van vid detta som vinter är lite konstigt. Mina kompisar frågar mig ofta när jag sitter och huttrar över att det är så kallt, varför jag som annars är med om så mycket värre är den som fryser mest. Men ärligt så handlar det om att i Sverige har man element, och att det även i svenska skolan förekommer element. Jag kan inte förstå varför dom inte har en speciell uniform för vinter, de enda som har ändrats är skorna, och att de fick en halsduk, men vad hjälper det? Inte så konstigt att alla är sjuka lite titt som tatt. Något jag uppskattar med Nya Zeeländsk vinter är att man får tid att bara unna sig dagar efter skolan under täcket i soffan med en stor kopp tea, alldeles alldeles underbart. Men jag måste samtidigt säga att jag längtar efter sommaren något otroligt mycket när jag hör om hur varmt och skönt ni har det i vackra Sverige.
Något jag inte gillar med skolan på Nya Zeeland är att den kostar så mycket pengar. Jag måste alltid betala när jag skriver ut eller kopierar något, även om jag ska göra ett test. Det är också så att om man är med och spelar i någon sport så måste man alltid betala. Så när jag har varit iväg och sjungit på konserter så måste jag vanligtvis betala pengar bara för att vara med vilket är väldigt konstigt. Jag var också tvungen att köpa en Tuakau Collage tröja igår som självklart kommer bli ett fint minne, men det är inte så kul att behöva lägga pengar på sånt när man inte ens måste använda den. Kanske är det bara Tuakau Collage som kör med detta betalande hit och dit på grund av att de är så fattiga, för jag har inte hört talas om det från mina vänner som går på skolor i Auckland. Ibland känns det bara så onödigt och dumt. Men men, snart är det svenska skolan here i come!
Det är häftigt att inse hur bra vänner jag har fått här, det känns som att jag har känt dom i hela mitt liv. Vissa dagar glömmer jag bort att jag faktiskt från början egentligen inte är en av dom, utan att jag var en utbytesstudent som knappt vågade prata engelska. Nu känner jag mig som en äkta kiwi. Att ha vänner som jag vet att jag kan ringa då familjen har lite problem, eller bara när jag känner att jag vill kolla på en film är underbart. Det behöver inte längre vara några specifika saker som ska hända, utan det går faktiskt för sig att man gå hem till Inge efter skolan och äta mellanmål utan att något är för första gången, eller att det känns konstigt. Mitt tjejgäng är alldeles alldeles underbart. Hur det ska bli att lämna dom vill jag inte ens tänka på. Idag när jag satt och pratade med Inge så insåg jag hur mycket dom faktiskt uppskattar att jag är här också. Alla runt om i Tuakau har känt varandra sedan alltid, det är lite som Sommarro, men tänk er att ni inte träffar några andra ungdomar, och att ni går i skolan med exakt samma personer hela skolan ut. Inge sa idag, att hon inte trodde att hon skulle kunna ha en annan vän i gänget för att det skulle bli en konstig vardag, men att hon idag är så fruktansvärt lycklig som har hittat en riktig vän och kan faktiskt åka in till stan med någon annan än hennes bästa vän. Hon uttryckte det som att det är skönt att ha en ändring i vardagen, men inte en ändrig som förstör vänskapen med alla andra. Det är fint att se hur dom bjuder in mig till allt, och hur jag nu är en självklarhet för dom. Jag vill bara kunna packa ner mina tjejer i resväskan och visa för hela världen hur underbart bäst dom är!
Min familj är fortfarande bra men det märks att smekmånaden är över. Min syster beter sig allmänt dumt medan jag kommer i kläm mellan henne och Kas för vad jag borde, eller inte borde berätta. Vissa saker hon gör är bara alldeles idiotiska, saker jag aldrig behövt vara med om tidigare i hela mitt liv, men jag antar att det är en del av hela experience från detta året. Också saker som att ibland har vi inte pengar till vissa saker för att dom hushåller fel kan vara riktigt irriterande, men allt är bara kulturkrockar. Eller som idag när min värdmamma  köpte chips efter maten med chili flavour, "eftersom att chili är fett förbrännande" jo men tjena. Här tror hon att hon är nyttig och duktig, ibland kan hon till och med vara stolt över en sak som det. Jag lär mig så fruktansvärt mycket, och jag växer så fruktansvärt mycket. Det är häftigt att kunna känna en ändring inom sig själv. På grund av att jag trivs så bra med mina vänner så gör det inte så mycket att familjen är lite si och så ibland. Jag trivs med min värdmamma och min yngsta syster Caitlyn, och på helgerna spenderar jag för det mesta all tid med mina vänner.
Annars så har jag för några veckor sedan varit med om världens häftigaste resa up north. Nu har jag gjort hela north ovanför Auckland. Det är så vackert. Alla borde få vara med om det, det går inte att beskriva med ord hur fantastiskt det var.
Detta är från ett av ställena vi åkte till. Det var varmt och skönt, och det är nu också en av mina favorit platser på hela jorden. Frihet säger jag bara.
Nästa vecka är det prom och sen är det äntligen lov som gäller i två veckor. Amazing ska det bli.
Hoppas ni alla mår riktigt bra. Jag lovar att höra av mig med kortare mellanrum nästa gång. xxx

Sommar i P1

Jag lovar att uppdatera er snart, men det har varit alldeles för fullt upp på sistone. Jag ville bara säga att jag har börjat lyssna på Sommar i P1, och jag trodde aldrig att jag skulle gråta när jag hörde Mark Levengoods röst, haha. Men fy vad skönt det kändes. Sverige i mitt hjärta. Snart ses vi igen. Jag mår jättebra, men självklart saknar jag er. Mitt liv här flyter på som vanligt, det är min vardag nu. Jag skriver igen imorgon och berättar om mina äventyr.
Puss

min hjälte

Här i Tuakau är allt bara bra, vi har långhelg vilket är jätteskönt. Alla mina exam är över och allt är bara allmänt bra. Idag, lördag, har vi hjälpt min storasyster Shannon att flytta till ett större hus, kalabalik kalabalik, men nu är allt klart. De fick inte ha hund i nya huset, så därför har jag fått ta över honom under året som jag är här :) Han är min hjälte. Nej men det är väldigt skönt att ha honom när jag är ute och springer eller går, även att bara ha honom att krama om jag känner mig lite nere. Han har världens snällaste ögon och han är min fina vän Rocky.
Imorgon kommer min vän Hanna hit från Sverige och vi ska baka kanelbullar. Det ska bli så mysigt! Det är alltid så skönt att bara prata ut ibland.
Allt är annars som vanligt här på Gibsonroad, livet flyter på och jag har massor med roliga saker framför mig. Vi har haft första mötet för skitripp och balen närmar sig. Oh yees. Hoppas ni alla mår riktigt bra. Min kompanjon Rocky hälsar. xxx

David Hockney

Att vara iväg som en utbytesstudent får en att inse hur bra man har det hemma. Jag har också lärt mig så mycket om mig själv, Matilda Cecilia Sköld. Det finns inte ord för hur mycket jag uppskattar min familj, mina vänner, mitt liv i Karlstad och på västkusten. Mamsekluttan och Hassebus, vilka stjärnor ni är. I veckan skrattade jag som på riktigt för första gången. Skölds-skrattet som får en att få magknip. Johanna hade hittat alla gamla filmer på oss från kanske tre år sedan. Vi skypade, kollade på filmerna och bara skrattade. Fy vilken skön familj jag har, det är ju helt otroligt. Men det sköna var också att inse att jag mådde inte dåligt efter samtalet, jag blev bara mer peppad till att utforska livet här. Det kommer bli tungt med en sommar utan bästkusten, med stunderna man bara har en dag utan att göra nånting, mysa med en kopp tea och spela monopol med Johanna. Men som alla säger, jag kommer ju faktiskt hem snart.
Jag var iväg på en gammal tågstation härom helgen och fick ett fruktansvärt sug efter att träffa min fina fina morfar. Stället luktade nämligen exakt som i morfars källare på kusten. Tänk vad mycket kul vi har gjort där med alla snäcksmycken, fiskspön och jag vet inte vad. Idag när jag kom hem ifrån skolan hade ett brev kommit till mig med foton från morfar. Tusen tack, jag uppskattar det så fruktansvärt mycket. Jag blir så lycklig, så lycklig.
Mina foton ni ser är foton från min experimentation i min visual diary i photography. Jag har studerat David Hockney och två av resultaten blev så här:
1. Stugan. Detta var på grund av att jag skulle göra något som jag saknar med Sverige, men samtidigt något som får mig att känna lycka.
2. Fågelbur. Jag skulle få tag på ett objekt hemma. Ta nära bilder och sedan klistra ihop. Detta är vår fågel och det är lite kul att ha en bild som minne från vårt lilla hus.
Nästa konstnär jag ska studera är Arthur Tress, det ska bli jättekul att få jobba med lite mer every day life.
I skolan flyter allt på som vanligt. Jag hade mitt sista matteexam idag vilket känns väldigt skönt. Hela idén med exam-week har varit ganska konstig. Vissa stunder gör vi ingenting i skolan, och sen helt plötsligt kommer veckorna då man ska göra allt. Men, men tur är väl att jag snart kommer tillbaka till svenska skolsystemet.
Jag har börjat komma in i min familj så pass bra att jag har börjat störa mig på små saker. Det är många dagar jag bara längtar hem till Sommarrovägen 31 med ordentligt diskad disk och icke tork-tumlade kläder. Det är nämligen så att dom ibland stoppar in disken som om den vore ren när den inte har gått allt för bra, jo vars urs säger jag bara. Och alla kläder blir ju töntigt mjuka, känns som att dom ska falla isär vilken sekund som helst. Att också få vara uppväxt i en familj med syskon som förstår en och går ihop, plus med en pappa och mamma som faktiskt säger till, slår det mesta. Jag har nu bevis på hur det annars kan bli. Min familj här är helt underbar, men på grund av vissa orsaker är min värdmamma alldeles för snäll i vissa situationer. Jag har även en äldre värdsyster som försöker styra över mig - något som Matilda Sköld inte accepterar. Men mitt i allting är det helt fantastiskt hur bra jag mår och hur kul jag har. Familjen Russell som jag bor i, med en mamma och två systrar är perfekt. Jag umgås inte längre med Bryana på helger och dylikt, men vi har våra stunder. På kvällarna tittar vi alltid på TV innan vi går till sängs och bara pratar, skrattar och myser. Det är inte klokt hur bra vi kan gå ihop om man jämför hur många hon inte går ihop med på skolan. Kanske har hon börjat se mig som sin syster och inte bara en av dem hon ska tävla med. Det är många tankar i hennes huvud som blir lite för extrema. Detta kan vara anledningen till att hon har svårt att ta sig till skolan på morgnarna, eller varför hon smiter ut på kvällarna. Jag lever i en familj med många upp och ned gångar, men jag lever också i en familj som har mer kärlek än de flesta familjer jag känner till.
Till helgen ska jag gå på rugby, baka kanelbullar, åka in till Auckland och även gå på en sydamerikansk matkväll hos mina AFS vänner. Hoppas ni alla mår riktigt bra. Vi hörs snart igen. xxx

Exam exam och ännu mera exam...

Att jag redan har gjort hälften av mitt skolår på Tuakau Collage känns konstigt. Vi är mitt uppe i midexam under två hela veckor nu. Skolsystemet är annorlunda och jag känner mig som en förvirrad åsna - igen. Det är som om att jag var en ny utbytesstudent igen. Schemat är annorlunda och det ska man tydligen förstå utan varningar. Detta betyder att Matilda Sköld har gjort mer armhävningar än aldrig förr denna veckan. Miss Chi Tars regler angående försening är som vanligt 10 armhävningar... jo vars, stark blir man i alla fall. Dagarna är upplagda på så sätt att vi har 2 1/2 timmars exam på morgonen, lunch, och sen 2 1/2 exam igen. Matten har helt klart varit värst. Vi hade exam både måndag och onsdag, imorgon fredag är det dags igen! Dom provar en på allt vi har lärt oss vilket på ett sätt är nyttigt även om det vissa kvällar känns väldigt tungt.
Det roligaste har varit i photography. Vi har haft utställning och jag fick excellent på min första vägg.
Det var alldeles alldeles underbart. Jag bara längtar tills min bra kamera ska komma från Swe nu. Vi har exam hela nästa vecka också, jag kommer känna mig trött som en gris :)
Det har börjat bli regnperiod här på nordön vilket jag nu tycker är mysigt. Jag vill inte tänka på hur irriterad jag kommer vara på illaluktande fuktiga kläder om en månad. Men eftersom att filmkvällar med en stor kopp tea passar mig utmärkt så gör det inte så mycket. Det är fortfarande varmt ute i luften.
Fotot är taget ikväll ute på min gata när det precis har slutat regna. Hela Tuakau lyste så vackert.
I helgen ska jag på en middag när man ska laga mat från sitt land. Hmmm Sverige? Vad kan vi erbjuda? Kan någon skicka mig mamma scans köttbullar tack? hehe. Jag ska nog allt komma på något smarrigt ska vi se.
Det ska bli skönt att få helg och bara pusta ut. Jag behöver en paus från oljemålningar, engelska uppsatser och mattetal.
Nu ska jag springa på vårt rullband (framför tv:n!! jättetöntigt...) innan jag går till sängs. Behöver ladda energi och samla tankarna till mitt underbara matteexam imorgon bitti. Hoppas ni alla mår bra. Auckland hälsar!
xxx

Auckland, I love you

Tiden bara rinner iväg här på Nya Zeeland. Vissa dagar hinner jag inte tänka på Sverige, och vips så har ni snart sommarlov. Det är helt ofattbart. Jag har snart varit här i fyra månader. Jag trivs så bra, så bra.  Något som är ännu bättre än förut, är att mina vänner Inge and Leanne har kommit tillbaka från deras resa. Vi funkar så bra tillsammans. Dom är nästan lika bra som Vera och Emilia, men bara nästan. Haha. Det känns skönt att faktiskt hitta vänner som du kan vara 100% dig själv med. Och så är det i detta fallet. Vi har kul hela tiden, och hittar på allt möjligt intressant. Underbart helt enkelt.
Inge
Jag vet inte hur många gånger jag har nämnt att Auckland är fantastiskt. Men det finns inte ord för hur mysigt och gött man kan ha det här. Ibland åker jag in och bara tar kort under en dag, köper tea på Starbucks och sätter mig och läser i en park. Förstår ni hur bra jag har det?
Det har börjat bli höst här på nordön. Löv i fantastiska färger överallt, och mysigt regniga filmdagar. Men temperaturen står fortfarande runt 20 grader vissa dagar. Det är så konstigt. I början när jag var här så ville jag ta vara på varje solig dag som vi gör i Sverige. Jag var helt hysterisk när vi satt inne. Min värdfamilj här förstod inte vad jag snackade om. Nu förstår jag varför. Det är bara fint väder här under sommar/höst säsongen. Det har regnat kanske sju gånger sedan jag kom nu, och varje gång det regnar så känner jag mig bara lycklig. Wow man kan sitta inne utan att få dåligt samvete.
Tuakau är en liten by med mycket maorier, tro det eller ej men maorierna på bilden är helt seriösa. Det är lite svårt att hålla masken när dom räcker ut tungan på det där viset, men nu har jag börjat bli van.
'
Skolan går på som vanligt. Det har börjat bli mycket mer plugg än förra terminen. Engelska uppsatser och matteprov är mitt liv för tillfället. Dom tar minsann aldrig slut. Det är livet. Igår hände något riktigt kul. Jag känner mig hedrad och väldigt glad. Dom delade ut bidrag till studenter som presterat bra i någon del av skolan. Och jag fick priset för musik avdelningen. Det var kul att få respons på att det man gör är bra. Jag har börjat sjunga mycket mer vilket är kul. Flöjten hänger självklart fortfarande med också.
Nu är mina rutiner igång igen och jag har lyckats få nyttigare lunchboxar. Mitt nya smeknamn är soupgirl... haha Jag har soppa med mig varje dag. Alltid lika spännande och se vilken ny flavour det ska bli.
Imorgon, lördag, är det dags för att hitta balklänning. Yippie, en heldag att strosa runt i Auckland. Det ska ändå bli kul, jag och Bri har våra favoriter så det blir nog bra. Nu ska jag hoppa i säng. Men vi hörs snart igen, för jag fått tillbaka min dator!!!!
xxx

BOB DYLAN

Idag började jag skolan igen. Till en början kändes det ganska tungt att gå upp. Inte på grund av tiden, utan bara för att det är så lätt att göra sig så bekväm hemma. Nu var det en ny dag och på ett sätt time to börja om igen. Börja om i year 13's commonroom för att ta kontakt och träffa nya människor. Men det var inte så farligt som jag trodde. Redan när jag hade kommit in på skolans område så kändes det bra. Jag visste att efter mentorsträff så skulle jag få komma till min turismklass och möta världens goaste gubbe. Min lärare är nämligen superhärlig. Dagen gick fort och sen bar det av till gymmet för att försöka få igång mina rutiner igen. Nu ska det allt inte ätas några mer fish and chips här inte! Men det knäppaste av allt som hände idag var på min mattelektion. Jag kommer in förberedd till vårat prov som vi ska ha. Organiserad som jag är så har jag med min blyertspenna och sudd ifall om något skulle bli fel om man behöver sudda. Det jag alltid har lärt mig av pappa för att annars blir det så kladdigt. Det räcker med att jag är i klassrummet i tre minuter innan jag måste gå ut. Jag var tvungen att ha en bläckpenna. Jomen visst, säg gärna till innan. Det är vissa sådana oskrivna regler som jag inte förstår mig på här. Saker som egentligen inte har någon betydelse. Men, men jag fick vänta till skolan var slut och göra det efter så det var okej. Det är bara så komiskt ibland.
Mitt lov förra veckan var fantastiskt. Det var så kul att verkligen inse att jag har min vardag här nu. På lösdags kvällen var jag på Bob Dylan. Innan konserten var jag lite nervös över om det verkligen var värt att lägga pengar på det. Det är många som säger att man blir besviken på honom, och sen visste jag ju att mamma och pappa kanske inte var så hipp på det heller. Men hur som helst så när jag väl satt det med Tim Finn som förband och sen Bob i världens härligaste skick så var det värt allt. Det var så kul att se honom och stämningen var så härlig. Han till och med dansade på en låt, de ni, inte ofta sådant händer i den kroppen. Konserten var fantastisk och jag ångrar mig verkligen inte. Det var värt varenda öre. Hela kvällen var så kul, vi åkte runt i Auckland city efter konserten och bara hade det mysigt. Jag blir alltid så fascinerad över hur vackert det är. Auckland är verkligen en toppenstad.
Nu ska jag läsa min bok och sedan ta natten. Hoppas ni alla mår bra. Ni ska veta att jag saknar Karlstad och mitt liv med er något enormt. Snart är jag hemma igen.
xxx

tre månader

Idag var det tre månader sedan jag landade i Auckland. Det känns så konstigt. Allt går alldeles för fort samtidigt som att det ibland känns som en evighet. Jag har dagar som är alldeles alldeles underbara, men sedan dyker de dagarna upp när man bara ifrågasätter allt. Varför pluggar jag inte mer av ämnena som jag har hemma i Sverige? Varför frågade de inte mig om jag ville följa med? Är jag den jobbiga utbytesstudenten som bara är ivägen? Borde jag bete mig på ett annat sätt? Finns det människor jag inte träffat än som skulle passa mig ännu bättre? Igår fick jag svaren. Min vän Shayne hade sin 17 års fest. Det var mycket folk och väldigt go stämmning. Redan när jag kom dit så märkte jag att jag är inte nervös längre. Jag vågade gå och sätta mig och prata med folk utan att känna mig ivägen. Det var häftigt. Det häftigaste av allt var när mina killkompisar Andy, Callum och Chris följde mig hem på natten. Precis innan vi sa hejdå berättade alla tre " Matilda, you are the best exchangestudent we have had here in Tuakau. Please never go back to Sweden. " Det var det bästa och finaste jag hört. Jag somnade så gott den kvällen. Det fick mig att inse att det kan faktiskt inte vara så enkelt att bara vara vän med en utbytesstudent heller, det är en helt ny vänskap för dom också. Nu har dom tre första månaderna gått när man lär sig om den nya kulturen och om att leva ett nytt liv. Jag lär mig så mycket om mig själv, det är otroligt. Och mina vänner här har även lärt känna mig vilket faktiskt självklart tar ett tag. Det tar ju alltid ett tag att hitta sina vänner, men när man är iväg såhär så vill man helst att efter första veckan ska allt vara klippat och klart. Nu känns allt bara bra.
Idag har jag och min lillasyster varit på en ö (Waiheke Island) utanför Auckland med deras pappa. Kontakten med dom är väldigt speciell, han beter sig inte så bra så jag försöker mest undvika situationen och vara där för Caitlyn. Vi hade kul vilket är huvudsaken. Om han tycker att det räcker med att ta ut sina barn på en runda en gång i månaden när det passar honom så är det upp till honom. Men jag märker på både Bri och Caitlyn att de inte ser fram emot att träffa honom. När jag åkte hit så trodde jag att det stora med året skulle vara att lära sig ett nytt språk, men ärligt talat så är det mer om hur man beter sig och hanterar olika situationer. Det är mycket drama hela tiden men nu börjar jag bli van. Men men det jag skulle säga var också att ön var alldeles alldeles underbar!! Jag ska absolut ta mamma och pappa dit när dom kommer. 10 dollar för färjan fram och tillbaka. Det är 30 minuter från Auckland till världens paradis. Vingårdar och olivfarmer m.m. kommer vara perfekt för mamsekluttan och hassebus!
En nyhet i familjen är att vi ska ha hundvalpar om två månader. Tänk vad jag alltid har drömt om att få en hund, och nu kommer jag ha en hand full. Haha. Livet bjuder allt på en massa godsaker.
Imorgon ska jag iväg på Bob Dylan med gästartister, det ska bli en häftig upplevelse. Jag har övat in texter i flera veckor nu så jag kan snart inte vänta längre för att jag är så excited!
Hoppas alla mår bra. Hörs snart igen.
xxx

Holiday

Sandsurfing here we come
Jag är verkligen ledsen över att jag sköter denna bloggen så dåligt. Ska skärpa mig, jag lovar. Men jag antar att det samtidigt är ett bra tecken, att jag har så fullt upp så att jag inte hinner med allt jag skulle vilja göra. Helst av att så skulle jag vilja beskriva i detalj allt jag gör bara för att det är så kul. Nu är det påsk och jag har ätit alldeles för mycket choklad. Min värdmamma gav mig ägg, men sen skulle självklart tre andra familjer ge mig också. Vanligtvis skulle jag vara överlycklig, men nu känner jag mig mest fet. Haha. Nya Zeeland går mot vinter vilket känns jättekonstigt. Jag hör om hur varmt det börjar bli i Sverige, grattis till det, men det är fortfarande 20 grader här hehe. Det är så komiskt att se folk på stan komma i mössa och boots (med shorts och linne) bara för att det är vinter. Skönt då att man är glad över att bära sommarkläder året om, rea rea rea passar mig utmärkt. Jag vill mest bara skratta åt mina vänner som lägger massa pengar på varma kläder som dom ändå bara hänger över väskan för att det ser höstigt ut. Men men har man inga riktiga årstider så kan man alltid visa dom på andra sätt. Det slår mig hur viktigt modet är, ganska hysteriskt ändå.
Jag har precis kommit hem från en veckas semester högst upp på nordön, Hokianga. Det var fantastiskt! Vi bodde i en liten hydda och lärde oss sandsurfa, fantastiskt. (se bild) Det var skönt att bara komma iväg hela familjen ett tag för jag bor i ett hus där det är full rulle dygnet runt. Du kan aldrig veta hur många som kommer dyka upp när du är hemma. Men det är samtidigt sånt jag älskar, när det är liv runt omkring mig, så jag ska inte klaga.
Förra veckan var jag iväg och jobbade på en tomatfarm, det var så kul! Imorn bär det av till en chilifarm istället. Vi är några kompisar som jobbar tillsammans, så det är det som gör det så kul. Vi fick äta tomater, tomatsoppa och tomatbröd, yay vilken variation! Jag undrar vad vi kommer få äta imorgon...
Jag ska också vara ärlig och säga att det har varit första gången det har kännts lite tungt denna veckan. Jag saknar pappas mat, svenskt påskgodis och självklart hela min familj. Jag saknar att bara åka runt i karlstad på en cykel o ha det gött. Jag saknar att cykla till friskis och känna mig riktigt nöjd. Eller att gå över till emilia och bara fula mig. Att åka hem till mina två andra hem på 6e villagatan 6, eller ute till Grava och Sannagård. Jag inser vilket fantastiskt bra liv jag lever hemma i karlstad. Men som pappa sa, så kommer allt faktiskt finnas kvar när jag kommer hem. Utbytesåret är nåt jag bara har nu, så det gäller att ta vara på det. Jag är så lycklig över att jag har möjligheten att åka iväg på något sånt här. Det är fantastiskt.
Hoppas alla mår bra. Jag hör av mig snart igen. Bättre med små korta inlägg oftare istället för mega mega, sällan. Nu ska jag iväg med mina kompisar och surfa! Oh yes, snart kan jag stå upp i mer än tre sekunder förstår ni. Det är underbart! Har konsert den 7 maj också, så jag ska iväg och öva inför det. Något som är säkert är att I love NZ, Sweden can wait.
xxx

En vanlig vardag

Relay For Life förra helgen var jättekul. Det var en vacker ceremoni och vi fick in massor av pengar till cancerforskning. Det var väldigt känslosamt men vackert, vi sprang hela natten och höll ljus tända under en 5 km sträcka. Jag räknade ut att jag sprang/gick 4 mil under den helgen, och jag sov 2 1/2 timme under lördagsnatten. Men kort och gott så var det en bra och minnesvärd helg med mina vänner. Jag tänkte mycket på mormor och tände ett ljus för henne som brann i 16 timmar. Det var vackert.
Den här veckan har annars varit en helt vanlig vecka. Jag tänkte att det kanske vore kul att höra om hur en helt vanlig vardag ser ut för mig.
Det börjar med att mama Kas väcker oss varje vardagsmorgon 7am när hon åker till jobbet. Hon kommer in och pussar oss på kinden, jag är alltid lika trött för att förstå att hon har varit där innan jag hör bilden åka ifrån garaget haha. Skolan börjar kl 9am så man har tid för att ligga och dra sig länge innan det är dags att stiga upp. (UNDERBART) Till frukost tar jag en UP&GO som jag sagt tidigare och sen packar jag ihop mina saker för skoldagen. Men det är inte så svårt för jag har samma ämnen varje dag. Det är inte heller så svårt att välja vad man ska ha på sig, eller hur man ser ut. För på skolan får man helst inte ha något smink, man får inte heller ha några smycken och håret måste vara uppsatt. Jag tar helt enkelt ett par jeansshorts, en t-shirt och en hårsnodd sen är allt fixat och klart! Men på skofronten är det annorlunda. De har även regler om skor. För det första så måste de vara svarta, men det är ju inte så svårt. Om du inte har svarta skor eller om du har klackar eller liknande så får du gå barfota. Så hälften av skolan är vanligtvis barfota, kan ni tänka er barfota. Ojoj det var mycket speciellt i börjar må jag säga. Även inne i byn här går folk barfota som om att det inte vore något konstigt. Men jag gillar det, det är avslappnat och skönt. Antingen tar jag mina fula svarta skolsandaler, eller så går jag barfota. Jag går till skolan 8.40am för att inte komma försent. Vägen till skolan är vacker, jag måste hoppa över två ängar och gå igenom en liten tunnel, sen är jag framme. Det är nämligen så att om jag kommer försent så får jag göra armhävningar inför hela klassen, inte det roligaste... det har hänt mig två gånger nu och jag gör aldrig om det igen. Det jobbiga är att det är även om man kommer 1 minut sen, min mentor är stenhård på det. Hon är netballtränare så det är inte så konstigt. Jag är alltid i tid till skolan, men mitt hemrum är i p-blocket, vilket är längst bort från skolområdet. Ni förstår skolan är utspridd på flera olika ängar, man har inga korridorer som i Sverige. Klassrummen är utspridda lite här och var, vissa är även utomhus. Sen kan man ju gå i kurser som växthuskunskap och liknande, då man alltid är ute. Vi har inte heller någon lunchsal, så alla sitter på åkrarna och äter. Jag frågade min kompis i veckan hur de gör på vintern, vart de sitter då och äter. Dom är fortfarande ute då också... ojojoj frilufstliv säger jag bara. Pappa det skulle du gilla! Varje lektion är en timme, när klockan ringer skyndar man sig till nästa period i nästa sal. Man har två minuter på sig. Och som jag sa, det är långa avstånd så ibland blir det att springa hehe. Man har en kort rast efter två perioder då man hinner äta en frukt sen bär det av till period tre och fyra innan nästa rast igen. Lunchrasten är mellan kvart i två och kvart över två. Då är man så hungrig! Men det är gött. Min lunchlåda består oftast av en liten yoghurt, två frukter, något slags snacks och en muffins. Den här veckan har vår yoghurt varit slut så jag försökte förklara för min värdmamma att istället för snacks och muffins så tar jag gärna yoghurt och kanske en macka. Gissa vad jag har nästa dag i min lunchlåda - yoghurt, men med chokladsmak. Haha hon är för rolig. Här vill man bli nyttig och så stoppar dom på mig allt det där. Hon visade mig tydligt på kvällen att yoghurten har en health markering på paketet, och då är det nyttigt säger hon. Jo men visst, då är alla muffinsar och snacks också det, ojojoj skulle vara farligt för min mage att följa health markeringarna, haha. Det som är så bra är att hon lyssnar på mig och slutar stoppa ner de sakerna jag inte tycker om. Vi har en kafeteria i skolan som är suverän också. Mattanten heter Donna och hon är allas lilla husmor. Hon fixar och donar allt man vill ha, allt kostar två dollar så det är inte så farligt. Efter lunchen är det alltid en period kvar. När klockan ringer blir man alltid lika förvånad över att dagen är slut. Visst är jag trött på grund av det nya språket och allt, men dagarna är så korta! Jag och Bryana pallrar oss hem till soffan för att kolla på något töntigt program på MTV innan vi börjar göra våra läxor. Eftersom att man har samma lektioner varje dag så får man läxor varje dag också, och om man inte gör läxan så får man sitta kvar efter skolan dagen efter. Alltså det bästa är att bara försöka göra läxan och sen är allt prima ballerina. Jag och Bryana gör alltid nudlar till varandra efter skolan. Vi har varannan dag som vi servar varandra, det är alltid lika lyxigt när det är tisdag och jag kan bara slänga mig i soffan och titta på när hon gör nudlarna, hehe. Det är väldigt mysigt att ha syskon hemma igen, även om Johanna och Erik alltid kommer vara de bästa. Caitlyn kommer med skolbussen kl 16pm och då har hon alltid något roligt att berätta om. När våra läxor är klara vid halv 6pm börjar matlagningen mellan döttrarna Russell/Sköld här i familjen. Alltid lika intressant att se vad resultatet blir. Eftersom att mama Kas jobbar till ca 6pm så gör vi maten varje vardag tills hon kommer hem och sen fixar hon allt på helgen. Ibland är det kaos och ingen mat blir gjord i tid, men vissa dagar blir vi förvånade över oss själva, haha. Det är härligt. Efter maten är det dags för träningar, övningar, cheer, golf, springning osv. Annars inget spec. Jag och Bryana har vår obligatoriska tvtittningar 30 min innan vi går och lägger oss. Vi bara måste ha det så, vi snackar, myser och bara har det gött. Förra veckan var väldigt dramatisk så då höll vi oss inte till de 30 minuterna, men det funkar det också. Jag skriver min dagbok och sen är det nattinatt, eller gngb som de säger här. Tog mig ca en månad innan jag insåg att det betydde goodnight goodbye, haha. Alltid lär man sig något nytt.
Så ser mina vardagar ut, och med undantag tisdagar då vi alltid åker och shoppar - girlpower! yey.
Den här veckan har vi även firat St. Patricsday, alla var gröna. Verkligen alla. Sen har jag invigt gymmet i byn med att få skrattanfall för att vikterna var så tunga så att jag drogs upp i luften av dom. Svårt att beskriva, men det var kul. Jag har också börjat bli besatt av att äta oreos och doridos. Något som vi på vissa ställen har hemma, men Matilda Sköld är lite efter så hon börjar här. Kan äta mig full på det i flera dagar, yummi!
Den här helgen är den första sedan jag kom som jag inte har några planer. Det är så skönt! Vi har bara haft det gött och kollat på film. Idag är det Shannyns födelsedag så jag bakade en svensk kladdkaka och sen åkte vi till deras place för att fira henne. Jag hade även med mig halsbandet jag köpte i Sverige och hon blev jätteglad vilket var kul. Det är så kul att se kulturkrocken här för hennes vän hade gett henne en ko. Det är en helt normal present här. Hon sa "I can't wait until they have killed my cow", jag trodde att det var ett skämt och började skratta, men insåg snabbt att dom menade allvar. Kött är typ det bästa dom vet. Så alla vegetarianer där hemma, NZ är inte placet för er. Det är på ett sätt lite knepigt eftersom att deras växtlighet och alla underbara grönsaker växer som attan här och de är överallt i överflöd. Men kött är kött, och kött är gött. Jag håller med dom.
Ikväll ska vi ha movienight jag, Bryana, Caitlyn, mama Kas, Margo and Deon. Margo and Deon är barnen till deras bästa familjekompisar, föräldrarna är borta i helgen så de bor här. På ett sätt har jag tre värdfamiljer här, min familj som jag bor i, min storasysters familj, och Margo och Deons familj. Alla behandlar mig som om jag har varit en i familjen alla år och dar, vilket är underbart. Vi ska äta massa onyttigt och bara ha det gött!!
Det bästa som har hänt mig denna veckan var igår när min värdmamma kom hem med SVENSKT GODIS! Kan ni förstå hur underbart det var, pappabus och mamma mamsekluttan, ni är bäst! Det ska bli så underbart att ha det och bara känna sig lite hemma ibland. Svenskt lösgodig är verkligen nåt av det bästa som finns. Ojojoj vad jag kommer uppskatta det när jag kommer hem. Tusen tack för det. Jag är typ den lyckligaste på hela Nya Zeeland för tillfället.
Nu ska vi äta tacos och sen blir det movie som gäller.
Mysimys hoppas ni alla har en bra helg. Hörs snart igen.
XXX

Im Keen!

Hej kära vänner!
Matteprovet gick sådär.. jag är helt klart nöjd över min insats, men det var så svårt. Engelskan var komplicerad, ni vet när man har svenska matteuppgifter och det är som en hel text? Så var det fast på svår engelska. Det var 10 frågor och man hade 35 minuter på sig, jo men visst, lycka till Matilda! Hehe men jag gjorde så gott jag kunde och läraren var nöjd. Något som också har hänt är att jag har hoppat av cheerleadingen. Som jag skrivit tidigare så var det några bitchiga brudar där och det kändes även konstigt att behöva öva volter hemma när jag egentligen inte tycker att det är kul. Jag antar att allt man gör i början har och göra med att AFS talar så gott om att man ska göra saker och träffa vänner. Jag har träffat mina vänner där vilket jag är väldigt glad för, men cheerleadingen var inte min grej. På tisdag ska jag börja i skolans golflag och på torsdag ska jag börja dansa street så allt löser sig. Allt handlar om så mycket eget ansvar här. Jag märker hur mitt mod verkligen växer mer och mer för varje dag. Man känner vad som är rätt och fel och vågar säga hur det känns, och vågar även hoppa av saker utan att känna sig dum. Det är en väldig häftig resa att vara utbytessudent. Själva resan i sig med alla sevärdigheter, men också resan i mig som person. Resan att lära känna sig själv ännu lite bättre.
I dag fick jag mina 10 första credits i skolan! YEY. Jag fick excellent på mitt turism prov vilket gav mig 5 credits, och sen hade jag uppspel med en låt i musikklassen och fick excellent på det också! Det flyter på helt enkelt, om man bortser från matten... men där ska det allt bli excellent också ska ni se! Bara man har rätt inställning så. Skolsystemet är annorlunda här, så man räknar på ett annat sätt istället för att få betyg G VG och MVG som oss. Här får man olika credits för olika delar i kursen.
Igår var jag på en festival i Auckland. Det var en helt underbar dag, tror ärligt talat att det var den bästa dagen hittills på resan, allt var bara så bra. Det började med att jag Bryana och Emma åkte till Auckland City och bara vandrade runt överallt. Till havet, sky tower, shopping, mat, båt.. och ja ALLT som underbara Auckland har att erbjuda. Jag älskar Auckland, och jag älskar att det kommer vara min hemstad under ett helt år. Det är helt overkligt. Efter vi hade varit där tog vi oss till universitetet där det skulle vara en gratis festival "Sounds In The Sun". Det var så kul! Det var jättemycket folk och en toppenstämning under hela dagen. Vädret var underbart hela dagen och jag hade världens bästa sällskap. Jag trivs verkligen med mina vänner och med min värdsyster. Vi mötte även massa AFS-are så att Bryana och Emma fick hälsa på dom. Kort och gott - den bästa dagen hittills.
Idag har det varit skola och nu sitter jag och väntar på att Niah ska komma. Jag ska nämligen passa henne ikväll, den lilla gullungen! Ska bli mysigt. Imorn är det Relay For Life and Im so keen! (Keen används i varenda mening här typ, haha nej inte riktigt, men ofta. Det är när man typ är väldigt excited typ. Nu har ni lärt er ett NZ slang, de ni!) Det ska bli så kul imorn. Vi har färgat våra tröjor idag till Bob Marley tema. Vi kommer vara världens coolaste reagge team!
Ha en bra helg gott folk, och ta hand om er!
LOVE xoxo

"Realy For Life" nästa...

Äntligen börjar jag komma i ordning igen. Jag var sjuk hela förra veckan vilket inte var kul, men samtidigt inte så konstigt eftersom att alla i familjen var sjuka veckan innan. Jag är också en sådan som går till skolan även om jag är sjuk bara för att jag tycker att det är så kul, så jag får skylla mig själv. Det är kul att inse när man är hemma hur bra jag har det här. Det har varit fullt upp så jag har inte hunnit tänka efter. Men jag antar att det är ett bra tecken det också. Skolsystemet här är lite som det amerikanska, du läser samma ämnen varje dag och har även läxa i varje ämne till nästa dag, så det var inte kul att inse hur mycket man skulle hamna efter. Men eftersom jag som sagt gick till skolan vissa dagar och sen blev hemskickad så kunde jag ta med mig arbete och jobba hemma, smart_tjej.
I fredags hade vi Athletics Day på skolan. Jag var så excited så jag var bara tvungen att gå även om jag inte var helt frisk. Jag gick dit med inställningen om att jag ska inte göra någon av sporterna utan jag ska bara titta så att jag skulle bli frisk till helgen. Det var synd för jag har sprungit mycket så det hade varit kul att tävla i några av de längre loppen, men men får bli en annan gång. Jag höll dock inte det jag hade bestämt sedan innan. Jag hoppade höjdhopp, längdhopp, tripple step (speciell del...), kula och diskus. Yey, detta gjorde på grund av att det var så kul, men också för att få poäng till bluehouse. Skolan är indelad i fyra hus och jag är med i det blåa som står för havet! Man har en sport uniform, mitt hus har en blå och ja, de andra har sina färger. Men man kan också klä ut sig ännu mer, så vi målade blåfärg överallt och klädde ut oss för att visa vilka som faktiskt är bäst. (Hehe) Vet inte än om vi vann, men kommer med uppdatering senare! Det var helt klart en jättekul dag med hela skolan involverad. Och bättre skulle det bli! Jag och Steinar slutade tidigare för att bli skjutsade till Puke där vi skulle på en buss till up North. Snacka om att det var komplicerat att komma ifrån skolan. I Sverige är det nästan för enkelt att gå hem. Du kan gå hem hur och när du vill, bara du känner dig lite trött. Men här är det en för lång process innan du kommer hem. Vi var tvungna att först gå till huvudkontoret för att skriva under en lapp som vi tog till SAC. SAC godkände sedan att vi hade varit där och ville ha telefonnummer till den personen vi skulle få skjuts av. Efter detta gick vi till rektorn för att sign out från skolan, men för att göra det behövde vi hitta en lärare som vi skulle få godkänt av. Efter letande så hittade vi Sir som hjälpte oss. Äntligen hade vi kommit till sista steget, vi fick en lapp och gick ut från skolan och gav lappen till security sen var vi ute. Snacka om att det tog tid!
Vi var på väg mot det första stora AFS-lägret, jaaaa! Det var lite nervöst i början. Mitt lokala nätverk känner varandra nu, men vi skulle möta 40 andra studenter från länder runt om hela världen. Vi hade det kul i bussen och sjöng allsång, alla på olika språk, underbart! "I got a feeling, that tonight is gonna be a good night..." Det måste varit kul för chauffören också. Hehe.
När vi kom fram så var det väldigt mörkt. Man såg massa människor med det var för mörkt för att kunna åtskilda dom. Vi lekte "lära känna lekar" och åt sötsaker. Eftersom att vi kom fram så sent så var det läggdags väldigt snabbt. På lördagen var det snack om nya AFS-regler, men annars bara kul. Vi lekte i en waterslide och bara hade det gött med varandra. På kvällen hade vi en konsert för varandra om alla olika kulturer. Det var väldigt intressant och kul att se hur olika liv vi faktiskt vanligtvis lever. Vi tre från Sverige sjöng nationalsången, dansade små grodorna kring en midsommarstång, berättade om påsk och jul och gick ett luciatåg ut. Haha i början var det väldigt pinsamt, men det var kul. Jag lärde känna alldeles underbara människor under lägret. Jag önskar att lägret hade varit längre. Det var så kul! Vi var nio tjejer i mitt rum och det hade varit så kul att lära känna dom ännu bättre. Även en från Frankrike och några från Argentina träffade jag som jag vet att jag kommer ha kontakt med hela året, det känns kul! Det var helt klart en mycket lyckad helg och jag ser fram emot att tillbringa 10 dagar på sydön med dom i Augusti. Ojojoj det kommer bli så fantastiskt!
Det har varit lite väl mycket nu, så nu är det skönt när det lugnar ner sig. Jag har haft fullt upp varje helg känns det som, men det är på ett sätt kul för jag har kommit in i livet här utan att behöva tänka på hut jag ska bete mig eller vad jag ska hitta på för att vara på rätt ställe. Jag har helt enkelt bara varit. Nästa helg är det dock en sak, men helgen efter det står det bara "SLEEP" i min kalender. Det ska bli skönt. Jag och mama Kas ska ha filmkväll och äta popcorn, det ser jag fram emot. Men som sagt, den här helgen ska jag på något som heter "Relay For Life". Det är ett lopp som man springer för cancer drabbade och får in pengar. Det är tusentals personer som har anmält sig. I mitt lag är vi 10 st som ska klä ut oss till flintstones och försöka vinna både utklädningen och loppen. Blir intressant att se. Man springer från 4 på lördag eftermiddag till 10 på morgonen nästa dag. Det är 20 minuters intervaller. Vi kommer äta, umgås och bara ha det kul. Det ska bli en rolig helg och jag får se till att sova mycket nu i veckan så att jag inte är helt slut. Berättar om det efter helgen. Jag har så mycket kul framför mig så det är inte klokt!
Nu är det tisdag och veckan har börjat igen. Idag var det ingen vanlig dag i skolan, man hade inte skoluniform utan vi bar svart och rött för Christchurch. Vi lämnade in pengar och kunde köpa korv på lunchen som gick till Christchurch. Det är fruktansvärt det som har hänt, men det är fint och skönt att så många engagerar sig här på NZ och även från andra länder. Det är obegripligt.
Imorgon har jag matteprov och jag är livrädd. Jag har pluggat så mycket jag bara kan men jag förstår fortfarande inte. Det är jobbit också för min mattelärare är indier och man hör inte vad han säger. Igår trodde jag att jag skulle börja gråta för att han blev så arg när jag för femte gången inom två minuter sa att jag inte förstod. Saken var att det är inte de att jag inte förstår matten, jag förstår inte hans engelska... men det vill inte han förstå. Proven är inte upplagda på samma sätt här vilket också är lite skrämmande. På frågorna får du antingen rätt eller fel, så du kan inte få 2/3 som jag alltid brukar klara mig på i Sverige. Nu ska man kunna allt. Jag har aldrig känt mig oförberedd inför ett prov, och ska inte göra det imorn heller. Det kommer bli en kul kväll med miniräknaren, sinus och cosinus :) Nu ska jag på cheerleading och få lite energi!
Hoppas alla mår bra.
Vi hörs snart igen.
Love xoxo

Ett bröllop och mängder av äventyr

Då var man äntligen hemma igen, känns riktigt skönt. Jag har ärligt talat saknat mitt rum och speciellt min säng. Åkte nämligen i onsdagsmorgon på ett läger med year 7. Intensivt och händelserikt med mängder av skratt. Vi åkte till ett läger mitt ute i skogen, ett ställe som nu är ett av de vackraste ställen jag har mött på Nya Zeeland. Det var utsikter som man bara ser på vykort och ett maffigt vattenfall 2 minuter ifrån min lilla sovplats. Lägret började med en hajk. Vi skulle gå upp och ner för ett berg med 77 elever (yippie!). Denna tripp tog 4 timmar. Jag hade hand om 10 ungdomar som var riktigt sköna. Vi gjorde oss en egen sång och dansmoves för att hålla energin uppe. Haha, men jag måste säga att det var ganska svårt att peppa ungdomarna när man själv var väldigt trött. Tjatade så mycket på dem att de skulle dricka vatten i värmen så att jag själv glömde bort att dricka. Men det är sådant man lär sig av. Det var en riktigt vacker och rolig tramp. När vi kom tillbaka var det dags för samarbetesövningar. Eleverna är nya på Tuakau Collage och det är väldigt lätt att det blir grupperingar mellan maorierna och de andra vilket jag inte tycker är så bra. Och något som jag verkligen häpnades över var att alla övningar skulle göras i kill- och tjejlag. Jag fick även en chock när lägerledaren såg mig i köket och gav mig hans disk och sa "ja vad bra, det är en kvinna i köket då kan du ta det här och diska åt mig" jag ville ärligt talat först slå honom. Han var helt seriös. Men insåg att jag faktiskt är i en helt ny kultur. De är väldigt efter på den fronten vilket känns obegripligt. Men, men förutom det så var det jättekul. Vi paddlade kajak, klättrade i berg, hoppade simhopp, åkte vattenskidor, hade orientering, lekte lekar och åt i mängder etc etc etc. Övningarna höll även på under torsdagen, men jag och Steinar (utbytesstudent från Island) fick lov att gå trampen igen för att ta fotografier. Snacka om att jag kände mig hurtig efter 4 timmars promenad igen, upp och ner upp och ner. På kvällarna var eleverna såklart jättebusiga. Men en av ledarna hade fortfarande tillräckligt mycket energi för att ta ut eleverna på en springtur eller dra ut hela madrassen så att de fick sova ute. Ojojoj säger jag bara, stackars barn. Haha, de slutades viskas och pratas vid 3am första natten och andra natten 1am. Vilket framsteg! Men det var lite kämpigt eftersom att vi var tvungna att gå upp kl 6 varje morgon på springtur med eleverna.
Något som även var nytt för mig var att bli kallad miss. Jag har fortfarande svårt själv att komma ihåg att säga miss och sir i skolan åt mina lärare. Men det sitter så långt inne i eleverna så att de även kallar oss ledare det. Ojoj kändes maffigt. Haha. Meningen med lägret var att de skulle komma närmare varandra - de lyckades. Vi åkte hem på fredagsmorgonen, jag hann knappt hem innan vi var påväg i bilen mot Hamilton och bröllop!
Vi åkte till hotellet och fixade iordning allt inför lördagen. Shoppade det sista som behövdes, men framför allt bara hade en riktigt trevlig kväll men Shannyn (blivande bruden). Jag och Bryana invigde även poolen på hotellet vilket var underbart. På lördagsmorgonen gick vi upp kl 6. Vi började med MCfrukost och sedan börjades nagelfixning, noppra ögonfransar, raka benen etc etc. Allt skulle vara så perfekt som det bara kunde bli. Kl 10 börjades övningarna inför bröllopet om hur allt skulle genomföras. Under tiden hjälpte jag till med alla placeringskort och dukning, snacka om att allt bara kändes perfekt. Stället var toppen. En liten mysig pub ute på landet med en stor och vacker trädgård. Något som också var perfekt var vädret! Strålande sol under hela dagen, det kunde inte bli bättre. Paniken började sättas igång efter övningen. Vi åkte hem för att börja göra oss iordning. Kl 15 skulle vi vara på plats. Vi lyckades. Alla var fixade och klara, och även helt okej lugna. (Imponerande) Vilka toppen tjejer! Allt gick som det skulle och det var väldigt vackert, ett drömbröllop. Dom gick in till en fin sång som de hade hört första gången tillsammans för två år sedan, vilket var vackert och lite annorlunda. Det var god mat, riktigt bra tal och en ljuvlig bröllopstårta! Jag satt bredvid en kille från Wales. Det kändes så häftigt att träffa någon från Europa. Han var på semester i NZ och hans syster kände Shannyn så det var därför han var där. Det var intressant att faktiskt känna ett vi var från samma ställe även om vi pratar olika språk. Jag börjar se allt lite bättre framför mig och förstår nu att vi européer faktiskt är nära varandra. Närmaste stället från Nya Zeeland är Australien, men det går inte att jämföra om man ser hur nära alla länder är i Europa. Jag börjar se allt med större perspektiv. Kanske börjar jag mogna som AFS säger, hmm inget för mig. Kommer alltid vara lika barnslig! Dagen gick väldigt fort och helt plötsligt var det natta. Ett perfekt bröllop, och en perfekt värdfamilj.
Det har varit mycket förberedelser inför bröllopet så nu alla är väldigt trötta. Vi är äntligen hemma igen nu efter allt, och jag är äntligen i min säng! Imorgon börjar en ny vecka med nya äventyr. Nästa helg ska jag på läger med AFS upp i norr någonstans. Det ska bli kul, även om jag innerst inne längtar efter en helg hemma i tvsoffan, haha. Men är det fullt upp så är det. Allt är så underbart roligt så jag ska verkligen inte klaga. Jag trivs verkligen toppenbra. Nu ska jag sova, men vi hörs snart igen.
Kärlek från mig xoxo
Matilda

Ny vecka, nya äventyr!

Hey alla godingar, då var det dags igen!
Imorgon ska jag åka på läger. Det är ett läger med skolan där vi ska paddla kajak, bestiga berg och allt annat inom friluftslivet. Det ska bli riktigt kul. Lägret är ifrån onsdag-fredag och vi kommer åka upp i norr någonstans. Det är alltid lika spännande att träffa nya människor och en ny miljö. Jag har precis packat klart, vardringskängorna och kakorna är med, så jag antar att jag kommer klara mig alldeles utmärkt. När jag kommer hem på fredag bär det av till Hamilton på en gång. Det är nämligen den här helgen som det är bröllop! Det ska bli så kul! Vi åker upp på fredag och har lite fotografering, men annars bara mys på hotellet. På lördagsmorgon börjar övningarna i kyrkan. Sedan ska vi fixa iordning oss. (Jag har köpt en jättefin vitklänning med ett band i midjan som matchar bruden och tärnorna) Klockan 15.15 smäller det. Dom kommer bli ett så fint par. Det är min värdsyster Shannen och hennes kille Mark som ska gifta sig för dom som inte vet. Sedan bär det av hem på söndagsmorgon igen. Även då med en helt ny vecka framför mig med nya äventyr.
Förra helgen var också fantastisk. Det började med Niahs 1 års kalas på lördagsmorgonen. Hon hade barbecue i trädgården med alla hennes bebiskomisar. Så sött. Vi gjorde minihamburgare och minivarmkorv etc. Haha och när tårtan kom ut till dom så var det som på film. Niah fick börja med att försöka blåsa ut ljuset och sedan började hon på en gång att kladda med händerna och ansiktet rakt ner i tårtan. Det väldigt gulligt även om det låg mycket jobb bakom den, det var ju trots allt hennes första födelsedag. Vi åkte hem för att göra iordning oss för HENSNIGHT. Snacka om en galen och rolig kväll. Det började med massa olika lekar/spel. Det var min familj och 5 av Shannens bästa vänner som hade planerat kvällen. Vi hade klätt ut oss och vi spökade såklart ut henne också. Efter själva förfesten drog vi vidare till en bar i närheten där vi hade ett långbord och en massa roliga överraskningar på gång. Hon var tvungen att göra olika uppdrag och det var vi som bestämde vart gränsen skulle gå. Hehe, snacka om farligt. Nej då, det var helt klart en mycket lyckad kväll. Vi åt gott och dansade hela natten lång. Mama Kas hade planerat så att polisen skulle komma och arrestera Mark från den puben han var på för att föra honom till Riva (där vi var) på natten. Även det blev mycket lyckat. Jag tror att de båda är mycket förberedda för ett stort och pampigt bröllop nu!
På söndagen var vi väldigt trötta...men såklart så hade vi planer redan 11.00 en halvtimme härifrån. Det var AFS som hade anordnat så att man kunde lära sig att åka vattenskidor. Och vet ni vad, jag lyckades! Till en början var jag väldigt rädd. Jag har bara hört historier om när pappa aldrig lyckades komma upp på skidorna. Haha. Men med modet i mig så klarade jag det steg för steg. Vilken känsla! Det var riktigt kul. Det var även kul att möta alla studenter igen, jag tror att vi kan bli ett bra gäng.
Nu är det snart natta här och jag ska sova för att vara pigg och alert inför lägret imorgon. Och för er som är intresserade så är jag inte arg längre för mitt bankkort fungerar, är det inte helt fantastiskt?!
Jag har det toppen bra och börjar ärligt talat få det svårt med svenskan... men jag ser det som ett gott tecken!
Det är riktigt kul att inse att man börjar förstå riktiga sammanhang i engelskan nu, och man kan börja göra sig förstådd på riktigt. Det är även väldigt varmt och skönt. Så jag ser fram emot alla vackra vattenfall och beaches som vi ska få bada vid under lägret. Ni ska veta att Nya Zeeland is the place!!!
Hoppas alla mår bra! Vi hörs snart igen,
LOVE xxx
/Matilda

En lyckad Valentine's Day

Hej!
Festen i lördags var riktigt lyckad. Lite väl mycket drama ibland, men det var kul. Vissa stunder kändes det som att man var med i en amerikansk film, då den bitchiga cheerleadingtjejen hamnar i catfight med nörden, haha. Men det var kul. Allt är så nytt här så jag njuter till och från nästan varje dag av alla nya intryck och människor. Eftersom att festen var från 8pm - 4am kan man ta för givet att jag var ganska trött på söndagen. Hippie marknaden var också cool, det kändes verkligen som att vara med i en film. Jag vågade dock inte gå in i alla husvagnar, vissa såg så skumma ut.
Under söndagen så pratade jag och Bryana mycket och insåg att vi bara var tvunga att göra något riktigt mysigt på alla hjärtans dag. Vilket vi också gjorde. När vi kom hem från skolan så bakade jag en extra fet och kladdig kladdkaka (svenskt recept!). Vi åkte och köpte hårinpackning, ansiktsmasker och hyrde film. Sedan skrev vi ut en massa lovehearts och satte upp överallt i hela tv-rummet, så mysigt! När mamma Kas kom hem hade vi girlsnight med snabbmat, kladdkaka, skönhet och film! En toppen kväll helt enkelt!
Nu är det mitt i veckan igen, allt känns väldigt bra. Alla mina kurser är bra och jag trivs med mina vänner här. På tisdag ska jag kanske även börja i golflaget på skolan, vilket leder till ännu fler vänner och ny miljö, det är häftigt när man inser hur många möjligheter det finns överallt. Idag hade jag min första sånglektion, det var häftigt. Jag har aldrig riktigt tagit lektioner innan så det ska bli kul. Annas är det bara en helt vanlig vecka. På lördag så ska jag först på 1 års kalas. Niah (min äldsta värdsysters barn) ska ha sitt första kalas. På kvällen ska jag på hensnight (möhippa). Min äldsta värdsyster Shannen ska nämligen gifta sig helgen efter. Oj oj oj så mycket kul jag har framför mig! På onsdag ska jag åka på ett läger som är från onsdag - fredag. Och sen är bröllopet den helgen, WOW säger jag bara. Det kommer bli så kul.
Nu ska jag gå ut och springa. Jag är så ARG på grund av att mitt bankkort aldrig fungerar, så nu ska jag få ur mig lite känslor och bara njuta av att jag har varit så hurtig sen. Haha.
Hoppas alla mår riktigt bra! Vi hörs snart igen.
Puss&puss
/ Matilda

Födelsedagar, cheerleading och hippies!

Hej gott folk!
Hoppas ni mår bra, även om det är snöstorm i Sverige! (här har det varit ca 25 grader och sol fyra dagar i rad nu...) bara så att ni vet.
I torsdags fyllde min värdmamma år. Jag hade fri sista period på skolan så jag gick hem och städade huset. Sedan kom Bryana och Deon hem från skolan och vi började göra 6 pizzor, pasta och baka tårta! De ni, vi höll nämligen på att ordna en överraskningsfest för mama Kas. Det var toppen kul. Vi hade ca 2 1/2 timma på oss, och vi lyckades! Vi gjorde även en jättefin grattis skylt som vi satte upp på väggen. Familjens kompisar och storasyster med familj kom hit. Kas visste ingenting, hon trodde att vi skulle ut och äta kina mat när hon kom hem. Vi gömde oss när hon kom, snacka om suprise! Och snacka om att hon blev lycklig! Det var en mycket bra och uppskattad kväll. 5 av 5 poäng för det!
Igår var jag på min första cheerleading lektion (ja, ni hörde rätt, Matilda Sköld ska gå i cheerleading!). Läraren är underbar, han är jätteduktig och tar hand om alla så bra så. För det är ju inte allt för enkelt när man är ny. Jag skulle gå ner i brygga och flippa över, hmm men med lite hjälp om rätt teknik så gjorde jag det faktiskt! IMPONERANDE. Mina ben är alldeles möra idag, jag älskar den känslan!
Ikväll så ska jag på en stor fest med 400 personer. Alla i year 12 & 13 från skolan ska dit, och även folk från en skola som ligger i byn bredvid. Det ska bli kul! Det är rugbylaget som anordnar den för att  få ihop pengar för att kunna åka ut i Europa och tävla. Men först så ska jag och mama Kas på en marknad eller liknande idag. Det är 40 husvagnar med hippies som åker runt på Nya Zeeland 365 dagar om året och stannar i olika städer varje helg, och denna helgen är dom här i närheten! De kan spå i ens händer, och de säljer naturprylar som hemmagjord tvål mm. Det ska bli spännande!
Hoppas alla mår bra! Vi hörs snart igen.
Puss&puss

Hej kära vänner, släkt och familj!

Jag är ledsen över att det har tagit lång tid innan bloggen kom igång, men jag har haft lite problem på den tekniska fronten... hehe. Men nu kör vi igång!
Jag anlände på Nya Zeeland fredagen för ca två veckor sedan. På flygplanet var jag så nervös så att jag inte visste vart jag skulle ta vägen. De andra resorna hade gått bra, men just Sydney - Auckland var superpirrig. Tro det eller ej - men allt gick bra! Min värdmamma kom och hämtade upp mig på flygplatsen, allt var avslappnat redan då vilket kändes riktigt skönt. Det första jag gjorde var såklart att gå till fel sida av bilen, så Kas sa "okej kör du idag då?" haha, här kör man på fel sida vägen! Det var en regnig dag och man såg inte så mycket av landet, men det gjorde inget. Mama Kas (min värdmamma) jobbar i Auckland varje dag, det tar ca 20 min att åka dit så vi brukar åka dit och shoppa ibland.
När jag väl kom fram till huset så hade dom gjort iordning allting jättefint! De hade bakat cupcakes and skrivit "välkommen till Nya Zeeland, hopefully google translated it properly", det var en bra start. De hade även köpt ett jättefint halsband med en typisk Nya Zeeland sten, det kommer jag kunna ha med mig länge.
I början var jag väldigt trött, det tog mig nästan en vecka att helt komma in i tidsrutinerna. Även om jag försökte hålla mig vaken på kvällarna så var det svårt att inte vakna vid 5 på morgnarna. Det är ju trots allt 12 timmars tidsskillnad, men nu går det prima ballerina.
Det första intrycket jag fick av Nya Zeeland som var annorlunda, var en liten liten simpel sak. I mataffärerna packar kassörskan ner alla varor i påsar samtidigt som hon slår in dom i apparaten. Även fast vi handlade HUR MYCKET MAT SOM HELST, så behövde vi inte packa det själva. En mycket smart idé.
Tiden går fort och det blev plötsligt tisdag, första dagen i skolan! Skolan ligger på ett stort område, så det är svårt att hitta alla byggnader och vart lektionerna är varje dag, men det går framåt. Första dagen inleddes med barbecue, så som även julafton och nyår firas. Det var mysigt, och alla var så trevliga mot mig.
Skolan går bra, jag har ämnena: matte, art, photo, turism och musik. Det passar mig jättebra. Ett bra sätt att använda min engelska på, för det är både muntligt och skriftligt. Skolan är väldigt annorlunda svenska skolan, man går från 9 till 3 på dagarna, och man äter inte lunch för ens kl 14. I början var det en chock för mig, eller första chocken kom när de berättade att de inte åt frukost. Frukost som är det bästa målet på dagen enligt mig. Men, men, nu har jag kommit in i det och det går bra. Till frukost tar jag en UP&GO, det är ungefär som en festis skulle man kunna säga. Till lunch får jag ungefär tre frukter, en muffins och någon slags chipspåse. Det ska det bli ändring på. Men än så länge så går det bra, brukar ta med en yoghurt ibland också. Men det är en total omställning mot Sverige där man äter hela tiden, iaf i familjen Sköld :)
Jag hänger mycket med min värdsyster Bryana och hennes vänner. Det är kul, dom är snälla och bjuder med mig på mycket. Jag antar att även om jag inte skulle bo hos henne så skulle jag umgås med dom ändå. Skolan är liten, och alla hänger med alla. Jag bor i en liten by med kanske ca 5000 personer, men det är inget jag har reflekterat över än. Jag gillar stället, Tuakau har allt man behöver, och om man vill ha något mer hippt så åker man bara 5 minuter med bilden till staden Puke. På helgerna åker vi ofta och badar eller dylikt. Det är väldigt varmt. Denna helgen åkte vi vattenskoter vilket var superkul! Kan se min pappabus på en sådan, du skulle älska det.
I familjen har vi några regler:
tisdagar - obligatorisk shopping
söndagar - obligatorisk filmkväll
Det är mysigt tycker jag, hela byn har även en regel över att man inte gör någonting innan kl 10 på söndag morgon, så söndag morgon ska helt enkelt vara knäpptyst för den som vill sova.
Idag fyller mama Kas år. Vi har ordnat en överrasknings fest hos storasyster, det ska bli kul! Jag gav henne min present från Sverige och hon blev jätteglad. Det ska bli en rolig dag, snart ska jag till skolan och sen ska vi baka kaka!
Hoppas alla mår bra, vi hörs snart igen!
Puss&puss Matilda

Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0