Idag började jag skolan igen. Till en början kändes det ganska tungt att gå upp. Inte på grund av tiden, utan bara för att det är så lätt att göra sig så bekväm hemma. Nu var det en ny dag och på ett sätt time to börja om igen. Börja om i year 13's commonroom för att ta kontakt och träffa nya människor. Men det var inte så farligt som jag trodde. Redan när jag hade kommit in på skolans område så kändes det bra. Jag visste att efter mentorsträff så skulle jag få komma till min turismklass och möta världens goaste gubbe. Min lärare är nämligen superhärlig. Dagen gick fort och sen bar det av till gymmet för att försöka få igång mina rutiner igen. Nu ska det allt inte ätas några mer fish and chips här inte! Men det knäppaste av allt som hände idag var på min mattelektion. Jag kommer in förberedd till vårat prov som vi ska ha. Organiserad som jag är så har jag med min blyertspenna och sudd ifall om något skulle bli fel om man behöver sudda. Det jag alltid har lärt mig av pappa för att annars blir det så kladdigt. Det räcker med att jag är i klassrummet i tre minuter innan jag måste gå ut. Jag var tvungen att ha en bläckpenna. Jomen visst, säg gärna till innan. Det är vissa sådana oskrivna regler som jag inte förstår mig på här. Saker som egentligen inte har någon betydelse. Men, men jag fick vänta till skolan var slut och göra det efter så det var okej. Det är bara så komiskt ibland.

Mitt lov förra veckan var fantastiskt. Det var så kul att verkligen inse att jag har min vardag här nu. På lösdags kvällen var jag på Bob Dylan. Innan konserten var jag lite nervös över om det verkligen var värt att lägga pengar på det. Det är många som säger att man blir besviken på honom, och sen visste jag ju att mamma och pappa kanske inte var så hipp på det heller. Men hur som helst så när jag väl satt det med Tim Finn som förband och sen Bob i världens härligaste skick så var det värt allt. Det var så kul att se honom och stämningen var så härlig. Han till och med dansade på en låt, de ni, inte ofta sådant händer i den kroppen. Konserten var fantastisk och jag ångrar mig verkligen inte. Det var värt varenda öre. Hela kvällen var så kul, vi åkte runt i Auckland city efter konserten och bara hade det mysigt. Jag blir alltid så fascinerad över hur vackert det är. Auckland är verkligen en toppenstad.

Nu ska jag läsa min bok och sedan ta natten. Hoppas ni alla mår bra. Ni ska veta att jag saknar Karlstad och mitt liv med er något enormt. Snart är jag hemma igen.

xxx